fading
du vänder dig från mig. lämnar mig, borta. jag finns inte längre. en annan värld, en annan man, en fri man, med havsvinden i sitt hår. han går ut på bryggan och känner frihet. han andas lätt nu. det finns inget på hans axlar, ingen i hans hjärta. ensam, nu är den han emot världen.
han tänker inte på vad han lämnar bakom sig, en ensam själ som ska leva livet som inget har hänt. vardagen rullar på som vanligt. man ska ha skinn på näsan, annars klarar man inte av denna världen med mark under fötterna. hon är tuffare än sten när solen lyser starkt. hon gömmer sig bakom leende och en falsk fasad. men ensam kruar hon ihop sig till fosterställning. tårarna kommer när hon släpper tankarna löst, det var hennes kropp som brukade bli värmd av de stora trygga armarna som omfamnade hennes tunna kropp. hennes skal försvinner, hon vet att det finns en annan kvinna som ligger i hans famn, den som tillhörde henne. naken står hon framför sin publik. ensamheten tär henne. hon hade en man, hon hade ett liv, hon hade sin pelare hon kunde stötta sig emot. den är borta, den är fri, den har havsvinden i sitt hår.
han tänker inte på vad han lämnar bakom sig, en ensam själ som ska leva livet som inget har hänt. vardagen rullar på som vanligt. man ska ha skinn på näsan, annars klarar man inte av denna världen med mark under fötterna. hon är tuffare än sten när solen lyser starkt. hon gömmer sig bakom leende och en falsk fasad. men ensam kruar hon ihop sig till fosterställning. tårarna kommer när hon släpper tankarna löst, det var hennes kropp som brukade bli värmd av de stora trygga armarna som omfamnade hennes tunna kropp. hennes skal försvinner, hon vet att det finns en annan kvinna som ligger i hans famn, den som tillhörde henne. naken står hon framför sin publik. ensamheten tär henne. hon hade en man, hon hade ett liv, hon hade sin pelare hon kunde stötta sig emot. den är borta, den är fri, den har havsvinden i sitt hår.
Kommentarer
Trackback
