klapp på axlen
låg i sängen och kollade på några avsnitt av despan då jag helt plötsligt fick ett ryck. jag slängde på mig mina träningskläder och gick ut och sprang en runda, 5 km för att vara mer exakt. det var smärtsamma km. fy fan vad jag är i dålig form. och nej jag överdriver inte. efter bara några metrar tänkte jag för mig själv "detta klarar jag inte". men vinnar skalle som jag har tog jag mig igenom alla de fem smärtsamma kilometrarna.
man kanske inte kan se det på min utsida, att jag är i så dålig form. jag är smal, har alltid varit smal och kommer antagligen alltid att vara smal. hela min familj är smala, det är bara att tacka generna för. men min insida skriker efter lite träning. så försöka att göra mitt bästa. känslan när man kommer hem, är färdig. den är så jävla underbar.
när jag kom hem slängde jag på hulken kopplet och gick en liten runda, bara för att få andas ut lite.
nu sitter jag med en kopp kaffe i handen och njuter en stund. ska snart hoppa in i duschen.
later
man kanske inte kan se det på min utsida, att jag är i så dålig form. jag är smal, har alltid varit smal och kommer antagligen alltid att vara smal. hela min familj är smala, det är bara att tacka generna för. men min insida skriker efter lite träning. så försöka att göra mitt bästa. känslan när man kommer hem, är färdig. den är så jävla underbar.
när jag kom hem slängde jag på hulken kopplet och gick en liten runda, bara för att få andas ut lite.
nu sitter jag med en kopp kaffe i handen och njuter en stund. ska snart hoppa in i duschen.
later
Kommentarer
Trackback
