Is this the end?
När det äntligen började kännas som ett slut på allt elände kom det ett bakslag.
Igår vaknade jag och hade jätte ont i mitt vänstra bröst. Trodde först det var för att det var så fullt. Men smärtan försvann inte efter aningen.
Pratade m BVC och de sa att jag skulle ringa amningsmottagningen. De hade såklart ingen ledig tid på en vecka. Men hon sa att jag skulle på drop in tid tid imorgon (idag). Men om det blir värre elr om jag får feber måste jag åka in på KK akut.
Under dagen blev det värre och febern kom. Jag kunde knappt gå så ont jag hade.
Åkte in och de tog prover och odling på mina sår, på mjölken och så tog det ett infektionsprov. Det visade infektion i kroppen, men ingen sky hög. Så de sa att jag skulle ta Alvedon och Ipren och sedan åka till amningsmottagningen tis.
Åkte till amningsmottagningen idag, mötte en barnmorska och hon sa, är det du som är Camilla, du ska till KK akut. Då tappade Alex det och även jag. Vi blev irriterade och sa nu får det räcka, vi har varit på sjukhuset 10 ggr de senaste veckorna.
Vi har blivit runt skickade, fått hjälp och mediciner som inte fungerar. Jag har haft ont så jag har gråtit varje dag i 2 veckor. Mina sår läker inte fast alla säger han tar rätt grepp. Jag har ont i mina bröst och jag får feber. Ni måste hjälpa
mig. Då fattade de allvaret och ringde lite samtal.
Det hela slutade med att jag fick utskrivet antibiotika i tablett form som förhoppningsvis tar bort inflammationen och som i sin tur kommer göra så att såren läker.
Är bara lite orolig hur Leo kommer ta denna antibiotika kuren, de sa att både jag och han kan bli lite struliga i magen..
Nu hoppas jag verkligen att detta är slutet på det onda och jag kan börja njuta av bebisbubblan. Njuta ist för att ha ångest inför varje amning.. bli mig själv igen.
Kommentarer
Trackback
